To win!
.. Ohja. =)

   Jag vill vinna presentkort a la' H&M från Kissie.

Btw. Snart är jag påväg till skolan, för att skriva ett prov jag är allt annat än motiverad till.. jag vill bara få ett slut på allt vad gäller plugg. Önskar att jag bara kunde sussa bort tiden ibland. ''
   I've tried.. och det hjälper vare sig min situation, mitt samvete eller min mentala hälsa...

Jag kan inte annat än rösta för Christers Hair, (deras hemsida är under uppbyggnad) jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever gå till något annat ställe om det inte är absolut kris och ett extremt måste.

   Det är de som bor - höll jag på att skriva, jag menar befinner sig vid bl.a. kompassen, en rulltrappa upp. Jag går alltid hos Tina (bortsett från en gång då hon var upptagen och jag inte ville invänta, då fick jag en tjej nykommen hem från Australien - Ohmy, hon var minst lika bra, I'm tellin' you.

  Endast bra omdömen från denna frisörsalong. Dessutom antecknar de ju varenda gång du är där, så de minns precis vad du gjorde; allt från färg, klippning, stil osv. osv. Jag älskar det verkligen. Man känner sig så sjukt omhändertagen. Att det inte är billigast i stada skiter jag fullständigt i..

  Ska det vara så ska det fanme vara bra - NEJ - bäst!
Det är just till Christers Hair jag ska styla mig på onsdag morron kl 09! <3 Längtar sönder.

Wäo..
   Det värsta är att jag verkligen inte ser bra ut på gymmet när jag gymmar. Det går helt enkelt inte att se bra ut. Det knasiga är att alla andra på något underligt vis får till det ? 
   Särskilt pojken som började "gå uppvärmning" på joggningmaskinen bredvid mig...

Bussigt. Där springer jag med håret spretigt, utsläppt (uppsatt ser ännu värre ut), utan skor (jag valde bort de med stålhätta som är de enda jag äger som ser ut som gymskor), och sprang i fotläste - endast sockar.
  HERREJÄVLAR.. jag skämtar inte nu. Det var helt enkelt en riktigt dålig idé a la Sarasala. Det känns som om jag har sprungit på såntdär slip-papper man använde i slöjden, av vilket jag inte minns det riktiga namnet redigt.

  I wont do it again.. istället lär jag köpa nya skor snarast. Imorrn kanske ? Innan historiaprovet kl 16.
  Usch. Jag är verkligen inte motiverad för prov, eller plugg i övrigt. Vad är jag egentligen motiverad för ? Jobba - tjäna pengar - spara till resa och dra härifrån.

  Enligt min egen utsago - Oh ja. Definitivt, utan tvekan. Den har allt ! - "vad ska du med pojkvänn till" vore en idiotiskt men passande sloogan. Knaskalas.
  Här länkar jag beskrivningen. Väl värt pengarna (bara jag får igång den som det är tänkt).

Philips SA2446BT

Den ser inte jättemycket ut för världen väl ? Men jag säger dig det. Numera ifall någon ringer medan jag lyssnar på Mp3:n så syns det på displayen och det ringer i örat, bluetooth, fräckt ha ? ;)
   Dessutom har den både radio, 4 Gb, laddare (inget batteri), och det går att se låt och tid osv på displayen SAMT.. du kan sätta fast den som en klämma på kläder eller annat när du tränar eller helt enkelt varken vill hålla den eller ha den i fickan. ÄR detta inte bara fränast ? O.o

   Jag var multi-nära på att missa den då jag totalt glömt bort vart SIBA ligger i nordstan'. Mamli väntade ju i bilen och kl var redan kvart i fem och helvetet stänger ju fem. När jag just gett upp och tagit utevägen tillbaka i riktning mot bilen - då ser jag SIBA genom glasfönstret! <3 Och sedan fanns min lilla leksak där väntandes...

  NU är jag reda för en veckas träningspass på sprtlife!

Ett fatise-träd av pengar. Mitt är kanske inte riktigt så fett. Men fortfarande riktigt nice. Min utbetalning från Ancoria har nämligen äntligen infunnit sig på mitt konto. Jag visste att de skulle komma idag (MEN.. eftersom det är fredag kan ju allt gå fel - och sen tvingas jag vänta hela helgen till måndag...) Aldrig i livet. Idag ska jag ju dessutom ut med syskonen och shoppa på stan!
... Vilket påminner mig om att jag inte vet varken tid eller .. ah, tid.

  Däremot vet jag att jag ska glo på Balklänning, skor, smink, and.. u name it.
- Vetu vad ?
- Neeh ?
- Jag kommer ha den snyggaste tjejen på balen.
- haha, troru ?
- nej, jag vet.

Ooh, Älsklings Exet. Han må ha varit onykter när han sa det igår natt, Men... vem kan bli annat än gla' av att höra det ?
  Haha, och vet ni vad som kom sen ?

- Det värsta är väl att jag kommer få bära rosa..

  Grr, så då har vi ingen kris med andra ord. Ifall Sala vill ha en rosa klänning så har Sarasala en rosa klänning och Exet får strunta i sitt oranga. =) Den gillar vi!

 Först och främst en supersnyggt somrig klänning som ursprungligen är från Australien! Mums, sedan de givna stay-upsen med körsbär... jag visste att de skulle passa så hett ihop med tylljkolen från beyond retro... så vad kunde jag annat göra än att bjuda och bjuda tills de var mina ? Sista är en jacka som jag mest för skojs skull bjussade 5 kr på... och guess what ? It's mine, ;)
   Jag tycker om färgen på den, och det faktum att den är mjuk i materialet. Jag tror definitivt att jag får användning för den i sommar!

Det brukar alltid finnas så mkt galet och roligt på coolstuff.se 
    Först har vi den otroligt ubersöta värmenallen! In micron och krama på!
Dinousaurie Pleo, jag har inte redigt förstått allt. Men han ska tydligen tas om hand, matas och lekas med.
Haha, superlöjligt, I know. Men ärligt.. för de som inte har en bebis som mig, why not ?
Som en såndära tamagucci (stavningen är definitivt felaktig), som alla lekte med förr, fast denna går att
toucha på redigt, ;)

  Men det kostar skjortan att ha en icke-levande kamrat också. =)

Sist men icke minst; Slippies... tofflor - också dem att stoppa in i mircon, <3 Gillar vi eller gillar vi ?
Det är ju kallt även på sommarkvällar, worth a try.

jag vet att sången inte går så. Men det var väl jävlar.. det känns verkligen som om käken ska hoppa ur led ?
  Inte för att jag tror att den ska görat, men det är lika besvärligt att känna det så. Dels gör det lite, lite ont. Men sen så är det mest ett riktigt störande inslag eftersom jag nu hela tiden medvetet sträcker och tuggar/biter för att få ordning på skiten. Men det går inte.
   Dessutom strular vänster öra också. Vad ÄR detta för fockin' sjuka ? Det stör mig grovt och jag vill inte ha det såhär längre. Jag lovar att det är förra veckan som påverkat min karma.

- HEJ JAG HAR INFLUENSAN.. och kan helt enkelt inte skriva prov idag.. eller gå på datan i morrn.

Jä right. Som om mina pengaproblem jag hela tiden förvärrar inte är tillräckligt ?
   Jag har fortf. GBG's spårvägar att betala. Sedan det jävla lånet som ingen bör veta om. Jag trodde dessutom att jag betalade av det.. nu har jag insett att jag bara betalar räntan. Haha.. eeh.. så onödigt.

   I och för sig hade jag inte haft bebis ifall jag inte tagit lån, och dessutom har jag 4,5 år kvar att betala av 'et. Nu menar jag inte att det ska bli direkt roligt att äntligen börja jobba och tjäna pengar igen och få leva lite flott- Igen. Eftersom jag nu måste betala dethär lånet först. Fast säg att jag gör av med 1000 kr varje månad.. då har jag bara 10 månader att betala, sedan är jag fri!

Ps. Vilken dumsnut jag är. Nu vet alla hur mycket jag står i skuld. ;)
Fabulous.

Jo, jag tar det snabbt. Det bara slog mig under spårvagnsresan på väg hem. Iofs känner jag igen den, så jag gör väl fint i att skriva ner den så kanske jag slutar tänka på't.

   Hur vore det ifall man hade kunnat tillaga sten? Alltså att koka den t.ex. så att den blev som en mjuk geléklump! Inte som potatis, den är ju lite halvmjölig och faller sönder. Naeh, den ska vara som en fast geléklump. Fatta vad roligt att skära igenom ngt som brukade vara så hårt hur enkelt som helst. Hur skulle den smaka ?
  Så jävla grymt.

I'm done.

  FÖRST OCH FRÄMST
Måste jag göra klart för alla som av någon händelse läser mina Vintips...

1. Jag är trots allt en fattig student, jag har inte råd att pröva alla som är i "särklass de godaste och av störst kvalité"
Jag får nöja mig med att leta recensioner och testa på sådant som ingår i en viss prisklass helt enkelt.

2. Jag är absolut ingen utbildad vinkännare. Däremot har jag som liten alltid doppat lillfingret i morsans glas redan från det att jag var ialf 10. - Vi snackar verkligen lillfinger här, någon klunk (om än liten) fick jag inte smaka förrän jag var sisådär 13 - 14.

3. Varför jag då har Vintips, är inte av den anledningen att jag tror mig kunna bidra med något utöver det vanliga kring tycken, smak osv. Däremot har jag ett odödligt intresse för just vin och mousserande. Jag får aldrig nog av det. Det är ett faktum att jag helt enkelt aldrig dricker varken cider, öl eller sprit (om nu inte sistnämnda ingår i en sjukt go drink såsom; Cosmo, Mojito, osv.)

  ENJOY.

Nr 1 Törley rosé Ett mousserande, Den finns givetvis även utan rosé, men jag måste medge att rosé är mycket godare. Det är antagligen inget som går upp emot dyrare mousserande eller riktig champagne kan tänka, men detta är lättdrucket, det smakar definitivt gott, det är riktigt billigt för den mängd och den "helt okay"-kvalitén den har. Dessutom är det inte lika sött som t.e.x. Asti Cinzano, av vilken jag kommer till senare. 
   
Nr 2 South Atlantic shiraz/cab sauv, Western Cape Prisvärt inte bara enligt min utsägo. Dessutom måste jag ge cred till människan som gjorde mig uppmärksam på vinet (som jag säkerligen druckit innan men totalt glömt bort både boxutsida samt smak) Vinrecension där den fanns med på allra högsta i topp på röda viner. Med det priset och den kvalitén... jag tänker definitivt köpa det igen, möjligen redan till helgen ?

Nr 3 Castillo de Anna Även detta ett rött vin. Den har däremot inte alls hankat sig fram vidare fint på listan ifall vi jämför med den ovan. Däremot kan jag inte alls förstå hur den kunde få så otroligt kass kritik. Jag personligen tycker att det är både billigt, lättdrucket och gott. Alltså ett rödvin du kan pimpla till vad som helst, ätbart eller bara som sällskapsvin. Your choice.

Nr 4 Asti Cinzano Ett sött mousserande. något dyrare än Törley, men givet ett gott sådant. Jag kan iofs själv känna om jag är sugen på det sötare eller mer åt det beska hållet. Men cinzanon är helt enkelt rätt och slätt god. Inte mycket att tillägga på den fronten.

Tallihooo!

Jag älskar de nedan.. bara som exempel. Den ena är ju faktiskt inte lika "fluffy" som de andra.
  Men jag tycker sjukt mycket om att livet är något tajt - och att nedre är utvidgat som på bilderna.
Hon i gult där klänningen är längre bak och kortare fram - VILL HA.
 
   NU är ju bara kruxet att Exet vill ha orange sån där gördel eller vad faun det heter, och jag vill ju
definitivt inte ha orange.. eller.. nämen.. nä, nej det vill jag inte. O.o

  Hur löser man en sån kris ? =)

LOVILY, hur såg klänningen ut du hade ? Lyckades du komma överens med din motsatta part om färg osv ? ;)

UPPDATE - Måste se om mitt pingförsök fungerar,

   Så sant som det är,

Min lista ser ut som följer!

- Gå på historia lektionen (mitt sunda förnuft och min egen känsla slåss som in i helvete... men jag tror jag har lyckats  förstnämnda har övertaget - förhoppningsvis).

- Sätta in pengar på banken

- Välja att betala antingen traderaannonser eller Göteborgsspårvägar. (Tough choice?) Iofs har G.S. väntat i snart e,5 månader för länge... jag har inte ens orkat öppna sista klagobrevet.

- Plugga ikapp distans (redan läst in mig, nu gäller det att låna böckerna som behövs)

- Som ovan fast tvärtom, lämna tillbaka böcker

- Skämma bort mig med en Asti som jag inte har råd med ? (inte redigt säker på denna sista punkt)

---

 Så till igårkväll. Det blev en visit till Fröken P och hennes pojke, han skulle tatuera in en gemensam polare till honom och mitt Ex, så vi satt där allihop och umgicks, (de med öl och jäger, jag med vin givetvis). Det var skönt att fått något roligt gjort, fastän jag missade lite annat plugg jag kunde ha sysslat med ist.
  Ändå en eloge till mig som faktiskt tog med mig boken, inte sant  ? I slutändan blev den alltså dessvärre bara bökig att släpa på. Usch.

   Han är så go deras polare, världens mest öppna, ärliga och gör-som-det-faller-mig-in typen.
Det är sådan jag brukar vara. T.o.m. han menar på att jag blivit mkt mer "seriös" och mogen, fifan O.o
   Jag är ju fortf. den balla unga och dumma.. bara lite mer ledsen, och jag ska verkligen jobba tillbaka på det.
HUR ? JO..

ta da da daa...

 

SOLA, GYMMA, = Komma iform, slippa rastlöshet, för gott om tid, lite att göra... osv osv. KANON, vad sägs ?
  299 kr / månad (om man är student) + 50 extra / månad ifall man vill bada vattenmassage och sola obegränsat hela månaden igenom.. dessutom får man vara på alla Sportlife i hela regionen + sist men inte minst.. kortet gäller på alla pass och på hela gymmet! =)

 OH vad jag längtar!

   Vi ser en champagne-återförslutare (ett glas skumpa var dag!)

"Jag dricker champagne när jag är glad eller nedstämd, när jag är ensam eller i sällskap.
Annars dricker jag aldrig champagne, såvida jag inte är törstig!"

  Vi har undies ihopstuffade som cupcakes!

Och givet; ett par sjukt sockersöta ballerinas! <3

OOH.
En sjukt söt fluffig varmvattenflaska att gosa med i sängen när Exet inte finns till!

  Det blir definitivt internetshopping när jag fått pengar på fredag..

La Lista!

Kolla mailet från historialäraren och börja plugga historia [ / ]

Svara ALLA obesvarade mail och bestämma tid för lekdejt med Bebis [  ]

SPORTLIFE - Kolla upp studenkortet, vad som inkluderas och kostnad [ x ]

Sätta in pengar på kontot och betala alla räkningar som går (online) tills imorn [ x ]

Skicka in uppg. i Word och maila läraren i programhantering [ x ]

---

 Med tanke på att jag är så enormt dålig på att lägga upp min tid och få saker gjort ,
har jag helt enkelt gått tillbaka till det allra enklaste och mest basic =)

  EN LISTA, där jag kan pricka av och känna mig duktig för varje punkt som är avklarad. GÖT

Vad har jag med fått görat ? En hel del promenad i det fria och gosiga solskenet, givetvis  med
min tyllkjol, haha - det körde faktiskt (du läste rätt) förbi en kvinna i en såndär permobil, hon stoppade
mig och sa att jag var så fin, och att hon sett mig från avstånd och var tvungen att säga ngt.
   Haha, så underbart, sedan tog hon världens race:er fart vidare. Såg riktigt roligt ut. =) 

Men lycklig över kommentaren blev jag. Always. Sedan var det ngra högstadiepojkar som stötte på mig,
varav en av killarna bestämde sig för att fråga om han fick hälsa på bebis.
- Ja alltså egentligen är jag rääÄÄädd (falsett) för hundar..

You've got it totally right !
   Igår kväll umgicks jag med storasyster och lillsyster och henne pojke hemma hos de sistnämnda två. Det var faktiskt redigt mysigt och inget jag planerat från början. Utöver  mys och vin; - Det var dessutom riktigt givande.
   Nowadays kommer jag alltid in på ämnet kring mig och Exet, vi umgås ju somsagt som om vi vore tillsammans och
samtidigt är vi det inte.. vi vet att den andra FÅR och KAN träffa andra - men vi avskyr tanken och oroar oss i princip över det. Nu har jag iofs världens bästa Pinata (min bästa väninna) som redan tjötat om det faktum att jag måste gå vidare eller gå tillbaka, det är bara ett never-ending dilemma att köra på som vi två gör för tillfället.

.. I cannot NOT agree - can I ? Nepps.



   SÅ... nu börjar det hända grejjer, jag ska mer allvarligt ta tag i Exet och förklara att vi inte kan släpa det såhär längre,
och sedan... nu kommer det bästa; Lillsysters pojke har ju mängder av affärskontakter och andra fina pojkar som skulle kunna fungera som potentiella dejter, det viktiga är egentligen att det inte är ett fylleragg på krogen, engångsligg får mig
inte att komma över exet.. det vet jag redan nu. That's not my thing. Inte för att jag måste vara i ett förhållande, men om jag ska lyckas glömma det jag redan har.. krävs mer än engångsligg. Jag måste få lite känsla för sexandet i sig för att inte känna det som om jag längtar tillbaka till kroppen jag redan känner så väl..

   Men, finns det ett snygglo där ute i cyberrymden som söker ; Sök mig for fan. I Might need it. ; )

Jag försvinner alltid när det blir för öppet, för personligt och för.. läskigt.
     Det värsta är att jag själv väljer vad jag ska skriva, med andra ord är
det mitt fel att jag låter det  gå så långt att jag inte "vågar" stå för vad jag skriver.
 
    Det jag skriver är alltid sant givetvis.. och jag menar också allting jag skriver.
Men samtidigt... jag rymmer ju ifrån allt nuförtin'. Jag har blivit så rädd för saker
och ting utan någon som helst grund för det. Jag vågar inte öppna mail, jag är
rädd att det ska stå något dåligt, särskilt mail ifrån lärare t.ex. jag tar för givet att
de inte ska tro på mig när jag skriver att jag är frånvarande/sjuk. De kanske
skriver att jag kommer att få ett lägre betyg eller att jag missar för mycket...
    Jag har levt så länge på att göra bra ifrån mig.. och nu när jag tappat motivationen
så är det också inte konstigt att jag tappar det enda jag känner mig bra på.

Skolan har alltid varit vad jag koncentrerat mig på... fram tills att jag blev sjuk,
sjukskrevs och höll mig borta i närmare ett år. Jag har alltid varit så "duktigt", och
nu sitter jag rejält i skiten igen. Jag har dessvärre (dess bättre?) läst psykologi;
både A och B nu det senaste året... och jag har förstått att det inte bara är
en dålig barndom eller hemska upplevelser man behöver fly ifrån. Jag har alltid
undrat över varför jag är så olycklig, ledsen och annorlunda i humör och psyke
när jag jämför med mina systrar.
    Men nu har jag kommit underfund med att det antagligen (i min situation) handlar
om att jag saknar... jag saknar något, och det är vad många människor gör idag.

    När man saknar är det oftast något annat som tar vid som vi använder istället för...
.. Säg människor som använder sig av mat, eller droger; som alkohol eller knark, eller
de som skär sig, osv. Detta är bara några exempel och jag använder mig av två
(som jag vet) av dem. Jag vet att jag saknar mycket. Jag vet att jag kan sätta fingret på
mycket av det.. jag studerar, men jag har inga pengar... (förrän snart, förhoppningsvis..
jag har nämligen tagit ut pengar från ett konto mina päron förvaltat med aktier och fonder)
  Men... det är inte bara pengar i sig jag saknar, jag saknar .. att inte kunna shoppa nya
skor, kläder, ta mig ett glas på stan, gå ut och festa på fredag och lördagskvällar, jag
saknar att kunna köpa anständiga presenter till mina familjemedlemmar, jag saknar att
LEVA. Du kan inte leva utan pengar. Det är vad som sätter mig i nästa situation...

När jag blir ledsen och deprimerad stänger jag alla andra ute. Skulle du tro mig när jag
säger att jag har svårt för att kontakta mina syskon som jag känt i hela mitt liv ? Eller
att jag väljer att inte svara när mina föräldrar ringer ? Jag är återigen rädd för dåliga
besked... och jag stänger alla andra ute så fort jag inte fungerar som jag önskar.
    jag avskyr telefoner.. jag avskyr kontakt med andra människor... egentligen hatar, ja,
jag hatar mig faktiskt för att jag är byggd såhär.

"men du kan ju välja själv hur du vill ha det", jovisst... jag kan kämpa och förändra. Men min
farsas gener gör sig väl påminda. Det är en sån otrolig kamp att gå emot, och jag orkar inte
som det ser ut nu... eller har gjort på länge. Jag väljer att go with the flow...

    Jag kan inte nog understryka hur lycklig jag är över att jag och mitt Ex är så nära fortf. och
förhoppningsvis fortsätter att vara. Han ringer stup i ett... och jag ringer i princip aldrig, jag
tycker somsagt inte om människor när jag mår dåligt.. eller jo, det gör jag. Jag älskar människor, och så fort jag kommer ut i bland dem så trivs jag, tilltalad eller inte, bara för att synas med dem.
Men.. Jag .. vet inte, det är som om jag vill att han alltid svarar när jag ringer, men eftersom han bor med sin mamli och broder så finns det ju risk att de svarar också. Egentligen är det så patetiskt och sjukt, även från mitt perspektiv. Jag kan bara inte hjälpa det. Det ända jag vet är att jag är tacksam för att han finns i mitt liv.. för att han bryr sig och alltid hör av sig. Jag älskar honom för det, och för mycket annat. 

    Något jag också vet är att det finns något som börjar ta över mitt liv, jag tillåter det, uppmuntrar det.
 Det är väl typiskt i dagens samhälle alltihop, jag känner mig inte det minsta unik i andras ögon, men
i mina egna är det ingen annan som har det som mig. Det är iofs sant på ett sätt, eftersom jag är en människa med egna förutsättningar, eget förflutet, egna rädslor och knasigheter för mig.

   Jag vet bara att jag behöver en kick. Jag låter mig mögla bort i min instängda lägenhet.. inuti så sliter och river det i mig.. ytligt sätt gör jag inget annat än att gå mina obligatoriska promenixar med
min vovve, läser, tar till ett behov för att släcla vad jag trånar, längtar och saknar.. sjukskriver mig från skolan... jag gör ingenting, och jag längtar bort. 
   Jag längtar till den dagen jag vågar lita på människor. Jag känner inte ens mina älskade systrar, och mina päron är så långt borta... den enda jag verkligen litar på är mitt Ex. Det gör mig något så otroligt ledsen.