Bein' somebody doesn't make you anybody anyhow
Jag sitter uppe och ser på Gia, filmen med Angelina Jolie om modellen Gia Marie Carangi som dog vid 26års ålder, hon som gjorde sån karriär och ett så stort intryck i modellvärlden och i fashionindustrin. Jag har aldrig vetat att hon existerat ens.
Egentligen borde jag sussa big time. Jag ska jobba imorn kl 07 som det var sagt alldeles från början.
Jag har försökt sova.. jag trodde att jag lyckades. Bebis sov så gött med sitt lilla söta huvud vid sidan av mitt. Jag kunde höra henne andas och jag blev sån glad och kände mig inte ett dugg ensam.
Jag skrev ett sms till Exet. Allting är ju lugnt. I believe ? Men jag saknar honom likt förbannat vid sidan av mig. Nu har jag dessutom bäddat sängen idag.. och ingenting luktar Exet. Jag tycker så mkt om det. Bara ligga där och snusa ner i kudden likadant som jag brukar snusa honom i nacken när han sover över. Min finaste fina ****
Det allra bästa - tror jag - är att han veckan efter påsk har praktik i cirkus 6 veckor, och allra närmast till jobbet har han ifall han sover hos mig. Så han har frågat om han inte skulle kunna få göra det.
Jag godkände. Frågan är om sex veckor är ngt väldigt långt ? Mja.. eftersom han kommer vara den som pallrar sig upp på morron för att hinna fram till 07, hinner jag väl inte tröttna ? ;)
Goosch.. vad jag kommer att vara dödsseg idag =/
Men what to do ? Jag ligger bara och vrider mig anyhow.. drömmer vakna och ytliga drömmar i princip.
Men tillbaka till orspråket, rubriken till inlägget, visst är det ngt man verkligen vill höra när man känner sig totalt lost, som en "ingen" och som ngn som.. inte spelar ngn roll. Jag har alltid trott och tyckt att jag bara kommer känna mig nöjd och levande ifall jag ingår i ett större perspektiv, där.. människor vet vem du är, där du är Någon.
Så.. när jag tänker efter .. är det verkligen så ? Varför strävar jag efter sådant ? Pengar.. pengar pengar för att kunna leva mitt liv som jag vill ha det, när jag vill ha det.
Det går ju inte nu.
Jag pendlar hela tiden. Idag känner jag det som om jag vore lite duktig. Fick lite nyttigt gjort. Men det räcker inte. Mera disciplin åt Sara. Jobba kan jag ialf fortfarande. Tur är det.
Egentligen borde jag sussa big time. Jag ska jobba imorn kl 07 som det var sagt alldeles från början.
Jag har försökt sova.. jag trodde att jag lyckades. Bebis sov så gött med sitt lilla söta huvud vid sidan av mitt. Jag kunde höra henne andas och jag blev sån glad och kände mig inte ett dugg ensam.
Jag skrev ett sms till Exet. Allting är ju lugnt. I believe ? Men jag saknar honom likt förbannat vid sidan av mig. Nu har jag dessutom bäddat sängen idag.. och ingenting luktar Exet. Jag tycker så mkt om det. Bara ligga där och snusa ner i kudden likadant som jag brukar snusa honom i nacken när han sover över. Min finaste fina ****
Det allra bästa - tror jag - är att han veckan efter påsk har praktik i cirkus 6 veckor, och allra närmast till jobbet har han ifall han sover hos mig. Så han har frågat om han inte skulle kunna få göra det.
Jag godkände. Frågan är om sex veckor är ngt väldigt långt ? Mja.. eftersom han kommer vara den som pallrar sig upp på morron för att hinna fram till 07, hinner jag väl inte tröttna ? ;)
Goosch.. vad jag kommer att vara dödsseg idag =/
Men what to do ? Jag ligger bara och vrider mig anyhow.. drömmer vakna och ytliga drömmar i princip.
Men tillbaka till orspråket, rubriken till inlägget, visst är det ngt man verkligen vill höra när man känner sig totalt lost, som en "ingen" och som ngn som.. inte spelar ngn roll. Jag har alltid trott och tyckt att jag bara kommer känna mig nöjd och levande ifall jag ingår i ett större perspektiv, där.. människor vet vem du är, där du är Någon.
Så.. när jag tänker efter .. är det verkligen så ? Varför strävar jag efter sådant ? Pengar.. pengar pengar för att kunna leva mitt liv som jag vill ha det, när jag vill ha det.
Det går ju inte nu.
Jag pendlar hela tiden. Idag känner jag det som om jag vore lite duktig. Fick lite nyttigt gjort. Men det räcker inte. Mera disciplin åt Sara. Jobba kan jag ialf fortfarande. Tur är det.
Kommentarer
Trackback
